Valborgsmässoafton firades tillsammans med klanen Böhlin. God mat och trevligt sällskap men lite kallt att sitta ute och äta. Men är det vår och sol så ska man sitta ute! 
Sedan vallfärdade vi bort till Bondsjön och majbrasan. Ida var helt betagen i elden och allt runt omkring. Moa showade för alla som ville se! Mina små änglar! 
Tack familjen Böhlin för en trevlig kväll!
Ps. Vill även gratta bästisen Lena som fått en förvaltningstjänst. Stort grattis gumman!! 
Ds
Har ikväll varit på första tillfället på agilitykursen. Bore var superduktig! Hade lite svårt med koncentrationen från början men kom snabbt in i jobbarglöden! Var som om han aldrig gjort annat. Vi går de här kursen ffa för att ha kul tillsammans, men även att man inte kan få mer störning än på en agilitybana, där dett är hundar och människor överallt. En väldigt stolt matte och en väldigt trött hund lämnade brukshundklubben den här kvällen!
Motivationen är tillbaka och jag och Bore tränar för fullt. Imorgon börjar vi på agilitykurs och i slutet av maj ska vi gå viltspårkurs. Min kompis Anna i Boden har sagt att hon ska anmäla mig och Bore till anlagsprov som genomförs uppe i Norrbotten. Men vi får se! Vi har ju inte börjat kursen ännu! Bore kanske tycker det är super äckligt eller inte! Ska bli så kul! Har även privatlektioner med Elin som är såå givande. När snön börjar tina undan kan man även börja träna spår som Bore tycker är så roligt (även jag också! Vad gäller tävlandet får vi se. Jag vill känna att vi är helt färdig innan vi ger oss ut på tävlingsbanorna. Men självklart vill jag tävla men än så länge nöjer jag mig med att träna. Är ett rent nöje att se Bore när man tar fram träningsgrejerna! Han är bara så bäst min Bore!
Jag och min syster slogs som hund och katt när vi var små! Tussarna från våra huvuden ven och mamma hotade att rymma (men bara till tvättstugan ). Tänk att man skull bli så bra kompisar när man blev vuxen. Går inte en dag utan att jag och min älskade syster pratar med varandra i telefon. Såå synd att Boden ligger så långt borta, hela 54 långa mil! Tur att det finns telefon. Min syster har varit bortrest några dagar så vi har inte haft samma kontakt och jag saknade våra samtal jättemycket. Nu är hon äntligen hemma! Jag har världens bästa lillasyster (fast hon är längre än mig. Moa har svårt att greppa att jag kan vara storasyster eftersom jag är kortare än systeryster). Jag kan prata om allt och ingenting med min syster. Jag hoppas att mina barn kommer att få lika bra kontakt som jag har med min syster! Jag älskar min syster! Så de så!
Ibland känner jag mig som ett stor NEJ! Känns som nej är ett ord som används flitigt, tyvärr. Önskar ibland att man kunde klona sig för att slippa alla dessa panikutryckningar när Ida Speeda är igång. Fick denna överaskning när jag kom in i badrummet! Är det detta som kallas terapiarbete? Undrar ni var Ida var? Joo, hon hade redan lämnat brottsplatsen och var på väg mot nya äventyr. Skona världen!
Pga flera vägarbeten och dylikt runt vårat hus kör det ofta förbi traktorer och andra stora fordon. Detta är en stor händelse för våran yngsta medlem i församlingen. Hon står och spejar efter traktorn och kommer ingen så ropar hon. Kommer den fortfarande inte slår hon ut armarna och utbritser: Borta! Tänkt vad små saker kan trollbinda! Hon är för söt våran lilla tjej! 
Kommenterat