Monthly Archives: mars 2009

Hur kan något som är så ljuvligt, härligt och alldeles underbart ha en baksida? Jo, när solen smyger sig in i vårat hem genom våra fönster så händer något märkligt. Helt plötsligt inser man att våra fönster knappt går att se ut genom pga av smuts. På golvet ser man hundhår, sand och en och annan dammråtta huller om buller. Hur märkligt som helst!! Men klarar man av att undvika städångesten som tränger sig på så skriker själen: Välkommen våren! :biggrin:

clear-sky-234-1

Idag har jag och Bore varit på en prova-på-agility. Hur roligt som helst. Jag var lite orolig innan eftersom jag vet att Bore är rätt på när det gäller andra hundar. Såg framför mig hur han for runt i ridhuset och spelade Allan och jag stod som ett fån och ropade. Som tur var så slog inte detta in. Bore skötte sig alldeles utmärk. Var så koncentrerad på uppgiften att jag växte flera cm av stolthet. Så nu är det bara att anmäla sig till agilitykurs till våren. Mest vill jag gå kursen för att jag och Bore ska bli ett mer sammansvetsat team och samtidigt ha superkul! Att man sedan inte kan få mer störning är ju absolut bara en bonus. Se upp agilityvärlden här kommer Bore Illefiis! :biggrin:

stolta

Jag och Moa trotsade bacillernas som intagit våra kroppar och styrde kosan mot Vårdkasen. Där fick sig bacillerna en åktur som hette duga. Hur härligt som helst! Att kroppen inte riktigt var i form var inget man tänkte på just då. Nu däremot är kroppen mör ända in i själen. Solen sken i all sin glans och prickarna i ansiktet är klara bevis på en helt underbar dag i backen. Ser ut som jag har solat genom en sil! :biggrin: Balsam för själen! :heart:

Så var det dax för oss att få besök. Besök i form av en stor familj dvs familjen Bacill. Både vuxna och barn har blivit drabbade på något sätt. Nu hoppas vi att vi snabbt blir friska eftersom vi har ett 70 årskalas i sikte. Nu är det krig mot familjen Bacill!!!!! :devil:

Är detta inspirerande eller? En far och hans son genomför tillsammans ett ironman-lopp (3,8 km simning, 180 km cykling och 42 195 m löpning). Inga ytterligare kommentarer, men se filmen eftersom det inte går att hålla tårarna tillbaka.

Vem behöver hårskum eller annat hårklet när man heter Ida Hultin. Kankse beror det på hennes heta temprament eller så är det bara hårfärgen. Håret står iallafall åt alla håll och kanter. Tänk om man vore lika obekymmrad som henne. Vad gör det om håret står på ända ? Livet går vidare iallafall!

waxat2 waxat1