Monthly Archives: augusti 2008

Varför kan jag aldrig lära mig? Man ska inte äta med ögonen. Jag vet men det är så svårt när det finns så mycket gosaker. Nu får man sona det genom att känna sig som en boll. Nu ska jag krypa till kojs med min uppsvällda bollmage! Förlåt magen, ska försöka bättra mig till nästa gång. Men jag kan inte lova något…..tyvärr! Avslutar dagens inlägg med en liten truddelutt: ”Som en boll kommer jag tillbaks till dig, som en boll kommer jag tillbaks” God natt Världen! Vi syns i morn! :roll:

En objuden gäst har flyttat in i mina bihålor. Varelsen i fråga verkar vara för stor eftersom det känns som om mitt huvud ska sprängas. Knakar och knäpper i huvudet! Till råga på allt verkar han/hon/den/det ta all min engergi i besittning. Vad gör du? Vad vill du? Jag har inte gjort dig något! Nu vill jag vara frisk! :cry:

Idag kommer min mamma! Hurra! Moa: Idag kommer min mormor! Äntligen! :mrgreen:

Lugnet har lagt sig över Framnäsvägen. Moa hade en kompis med sig efter skolan. Har låtit som hela klassen följde med. Ida och hundarna har fått sin beskärda del av leken. Efter 6 timmarns lek och en städrunda som hette duga har nu friden infunnit sig. Ida somnade kl 6 och Moa somnade kl 7. Hundarna sover som stenar och mitt huvud njuter av tystnaden. Tänk att lite tystnad kan vara så härligt! Ganska otroligt egentligen! :P

Moa hade bestämt med en kompis att Moa skulle komma och titta när hon spelade fotbollsmatch. Till saken hör att regnet öste ner. Försökte locka med annat men det gick inte. Mamma, jag har ju lovat! Har man lovat så har man! Tog med mig den hormonstinne tonåringen för lite passivitetsövningar. Regnet öste ner. Bore skötte sig exemplariskt. Självklart hade jag en boll på snöre i fickan. Har inte alla de? En självklarhet eller? :wink: Tränade förutom passivitet snabba lägganden och sättanden samt backövningar. Han var så duktig och koncentrerad. Trots tjoande barn och föräldrar och regnet som hällde ner. Han skakade sig inte ens. Min lilla snöboll! Vilken fokus! Så stolt! Ska komma ihåg den här känslan när hormonerna tar över igen. :lol:

Nu när Moa går i skolan passar jag och Ida på att besöka stades öppna förskola. Var lite skeptisk eftersom fröken Illvrål är en riktig mammagris. Döm om min förvåning när damen drog iväg på egna utflykter utan ens vända sig om. Hurra! Kanske finns det hopp! :wink: