Tänk att det ska vara så svårt att hålla i en apportbock. Man ser riktigt hur äcklad Bore är varje gång jag vill att han ska greppa om denna äckliga tingest. Nu har jag kommit på att varje gång jag kommer hem och hundarna är superglada så ger jag dom varsin apportbock som dom får fjanta runt med. Genom detta hoppas jag att dom ska förknippa apportbocken med glädje. Bore gillar att bära saker när man är ute på promenad. Så nu är apportbocken något som alltid ligger i korgen under barnvagnen (som ofta är med på promenaden), redo att tas fram när det vankas promenad. Vad gör man inte för att grabbarna bara ska älska sin apportbock! Lite träningsnörd är jag nog. 
Idag har vi haft ett spöke springandes omkring i huset. Ida ville ju inte vara ett dugg sämre, så hon krängde på sig dockans byxor på huvudet och sa att hon var en kanin. Fyndig unge den där Ida! 
På em var jag och Moa på stadens biograf och såg Upp. Riktigt underhållande. När vi kom hem hade Mia och Jens kommit på besök. Det bidde Tacos i goda vänner lag. Superkul att ni kunde komma förbi! Vi lovar att vi kommer och hälsar på nästa vända vi är i Umeå. 
Så här kan det se ut i soffan en helt vanlig lördagkväll. Var ska lilla jag sitta? Som tur är har vi två fåtöljer som man kan slå ner sin ädla bakdel i.
Moa har sagt många gånger att hon vet vad pappa jobbar med men vad gör den lilla mamman? Så i tisdags fick Moa följa med sin mamma på jobbet. Jag lovar att dom gamla var sååå förtjusta i min lilla röda virvelvind. Konstigt att man inte jobbar mer ihop äldreomsorg och barnomsorg. Jag tror Moa var klart nöjd med dagen efter att ha fått köra elrullstol, mekat med rullstolar, tränat med dom gamla och framförallt showat för alla som ville se. I bilen utbrast hon förskräckt: Men mamma jag har ju inte träffat din chef! Hon är för söt min lilla praktikant! 
Tänk vad tiden går fort. Tyckte nyss det var måndag och jag hade hela veckan framför mig. Nu är det fredagkväll och jag är supertrött. Vill så gärna stoppa tiden. Känns inte som jag hinner med allt roligt. Barnen och grabbarna växer så fort. Jag vill njuta av varenda sekund av min tid med dom. Kan någon stanna tiden……….. en lite stund bara?
Tänk det var inte så längesen Grim hade så här mycket plats i tejernas saccosäck. Nu hänger hans långa smala ben utanför. Måste nog införskaffa en större säck till min ”lilla” kille. 
För drygt ett och halvt dygn sedan tog jag vaccin mot svinet. Konstigt nog lever jag fortfarande. 
Med tanke på alla skriverier och alla tyckare så står jag fortfarande upp. Jag blir så less på alla förstå sig påare som går ut med saker som inte är sanning utan helt rätt och slätt rykten, som i sin tur folk tar till sanning. Inte konstigt att folk blir förvirrade. För min del är jag mer rädd för biverkningarna av svinet samt vad det kan göra mot våra barn.Även om svinet kanske inte blev så farlig den här gånge så kommer det väl fler varianter och då kan man ju tänka sig att man är lite imun. Enda biverkningen av sprutan är att jag är lite öm precis där jag fick sprutan. Vad gäller biverkningar, så skulle jag nog inte äta mina blodtrycksmediciner med tanke på att det är fyra sidor i fass med biverkningar.Men även här är jag mer rädd för biverkningarna som mitt höga blodtryck kan ge, om jag inte äter medicinerna. Det var allt för mig idag!
Kommenterat