Lillefisen har lyckats sträcka en muskel i framvagnen. Som alla vet är vila och lugna promenader den perfekta lösningen på problemet. Men i det här fallet är det största felet att lillfisen är en boxer och vila är inte deras starka sida. Även om det kan gå lungt ute i koppel (han är ju rätt så duktig på det) så får han spel inomhus istället. Trots att vi vakar över honom som en hök hinner han få sina fnatt och rusar runt. Nu håller vi tummarna att han läker ihop tills vi ska springa vänstervarv. Mycket märgben och mycket mentalstimulans och luuuugna promenader står på schemat. Synd att han inte har hunnit lära sig läsa ännu. 
Tänk om han kunde vara en liten soffpotatis i ca en vecka så att muskeln hinner läka. Är det för mycket begärt? 
Kommenterat