Ida har nu äntligen vuxit så hon når ner till pedalerna på trehjulingen. Ida har längtat till denna dag. Detta har resulterat i att hon aldrig vill sluta cykla. Tyvärr så bor vi lite dåligt till när det gäller att vara ute och cykla. Antingen går det uppför eller så är det rejäla utförsbackar. Men den lilla bestämda damen kämpade sig upp för backarna och sedan var det full fart utför. Hon ville aldrig sluta. Jag lovar att jag var rejält less långt innan jag kunde få med henne hem. 
Våran lilla Ida har enligt henne själv blivit en stor tjej. Har flera gånger föreslagit att hon skulle börja sova i sin stora säng som har stått länge inne på hennes rum. Lilla fröken har varit väldigt bestämd och vägrat flytta över från sin älskade spjälsäng. Jag har inte känt att det har varit något problem att hon har sovit i spjälsängen, så vi har bara låtit henne göra som hon vill. Men så ikväll när vi borstade tänderna sa den lilla tjejen:
-Mamma, jag är en stor tjej nu så jag ska sova i den stora sängen.
Så sagt och gjort bäddade vi ner den lilla damen och sedan satte vi oss och väntade. Självklart skulle hon väl komma upp både en och två gånger innan hon somnade. Men inte det! Våran ”stora” tjej! 
Nu har det gått några dagar efter Gimmens operation. Måste ju säga att jag är imponerad över våran lilla randiga kille. Härligt passivitet som han plockar fram när det som mest behövs. Självklart är det ju massor av passning som gäller men vi har ju barn så det är ju inget nytt. Man har väl suttit på golvet tidigare. 
Massor av massage och mys gör att den lilla killen slappnar av och somnar på golvet. På promenaderna är han riktigt duktig att hålla alla fyra på backen. Visst har det blivit några små skutt men inte alls i den omfattningen som jag trodde. Vi får väl se hur det bli när han blir bättre och kan gå mer naturligt. Då kanske det blir svårare att hålla sig på benen. Men det tar vi då. Nu tar vi en dag i taget och än så länge går det ganska bra. Huvudsaken är att han inte verkar ha lika ont längre. Finns det något värre än när ens ”barn” har ont?
Vad vill du egentligen?
Låt mig sova, tack!
Våran lilla myskille! 
Kommenterat