Monthly Archives: september 2010

Så har den årliga Briolympiaden ägt rum i Härnösand och det var första året som Moa fick delta. Massa spända nerver och glada tillrop blandades med uppspelta barn,  massa föräldrar och skolpersonal. Grenarna som genomfördes var kuriren (stafett), längd, kula och 60 m. Moa var som liten vessla. Super duktig!Jag är så glad att jag tog ledigt från jobbet för att delta i detta evenemang under fm. :biggrin:

Gissa om våran lilla tjej blev glad över sina ”nya” boots. Att även Moa har burit dessa dyrgripar är inget som rör Ida i ryggen. Hon bara avgudar dem röda. Första natten fick dom även följa med i sängen. Kärlek vid första ögonkastet vill jag lova! :wub:

Har plockat en hel del trattisar och eftersom jag verkligen avskyr att rensa dessa guldkorn så kände jag att nu får det vara nog. Men……när man går där i skogen och dom bara skriker efter att jag ska plocka dom. Hur gör man då när man inte ens har en bajspåse med sig (helt otroligt att jag inte har någon på mig. Brukar hitta dessa överallt i min utstyrsel). Då tar man vad man haver, huvan på jackan! Perfekt! :cool:

I Grimmens värld har han nog aldrig aldrig haft OCD. Han rusar runt som en galning. Lever livet fullt ut! :wub:

Fullt ös, totalt  medvetslös! :cool:

Började morgonen med en härlig promenad med grabbarna på Vårdkasen. Eftersom förkylningen inte vill lämna kroppen blev det ”bara” slalombacken istället för teknikbacken.  Grabbarna rusade runt som galningar och jag strosade fram i sakta mak. Joo, jag kan det……ibland! :blush: Så härligt nu på hösten med alla vackra färger och frisk luft. En bra start på dagen alltså! Trevlig helg allihopa! :biggrin:

Härlig morgonpromenad, eller rättare sagt morgonrusning. :biggrin:

Skogen är full av pinnar av olika slag. Ändå ska man ha samma pinne.?!

Tjurig som synden eller bara rent dum i huvudet. Trots att kroppen skriker av trötthet och huvudet känns väldigt trångbott så ger jag mig ut för ett träningspass med grabbarna. Jag vet inte riktigt vad som hände på den öppna träningen i onsdags men grabbarna är sååå kontaktsökande. Det är en ren fröjd att träna med dom. Dessutom är det enklare att ”bara” ta båda grabbarna på en promenad genom stan. Kan vara ett äventyr vill jag lova att gå med två grabbar genom stan. Men nu är det rena fröjden! Jag njuter för fulla muggar! Men just nu vill jag bara svimma av i soffan. :sleeping: