Döm om min förvåning när bästisen Lena ringer och ber mig komma ut med en påse. Lena har varit ute i svampskogen och hittat en guldgruva av kantareller. Lena delar med sig av dyrgriparna till en som absolut inte kan någonting om svampar förutom att äta dom. Jag tror jag har för bråttom när jag är ute i skogen och ser inte allt guld som glimmar. Kan på sin höjd uppmärksamma en och annan giftsvamp. Är man en duracellkanin så är man! Tur att man har sanna vänner som bryr sig om en. Tack så mycket snälla Lena!
Lämna ett svar