Idag har Frej varit ledig från sin praktikplats. Vill ju inte bränna ut honom innan han är färdig. Men trots sin lediga dag så slipper man inte undan träningen. På schemat stod bla knä. Min lilla kille klarar nu 30 sekunder. Inte dåligt för en 7 månaders liten guldklimp. Framförgåendet går som en dans. Så enkelt när man tränar rätt från början. Varför ska man krångla till saker så fruktansvärt. Tränar även en hel del stadga i sitt och ligg. Hämtaövningar är också ett givet träningsuppgift. Idag kastade jag saker i en liten hink och Frej fick hämta och avlämna i famnen eller direkt i min hand. Så duktig! Men nu är vi slut i rutan bägge två. Sov gott Sverige var du än är!
Just nu känner jag att jag lever mitt liv som i en tromb. Allt bara snurrar omkring mig och jag försöker hålla alla bollarna i luften. Det gäller både på jobbet och privat. Klockan ringer halv 6 på morgonen och då startar dagen i 100 km/h. Sedan ökar det bara till att vara uppe i ljusets hastighet innan jag ska lägga mig. Egentligen förstår jag inte hur jag kan komma till ro när huvudet hamnar på kudden men jag svimmar nog av helt enkelt. Jag bjuder på en fin bild som jag tog på några av mina barn uppe i Boden där vi tillbringade påsken.
Jag kan ju inte säga att jag är någon hejare på det här med att trimma hund ännu. Svårast tycker jag det är att få det jämt när man ska köra med klippmaskinen. Det jag saknar är en trimbordsgalge så att man kan få Frej att sträcka upp i halsen och på så sätt underlätta för att få det jämt. Har nu surfat runt på nätet och hittat massa fina bilder på hundar som är väldigt fint trimade. Så nu har jag samlat på mig idéer på hur jag vill att min lilla kille ska vara klippt. Men skam den som ger sig. När min lilla pralin är en glad pensionär kanske jag får till det här med trimning.
Många undrar nog var jag har tagit vägen. Dom senaste veckorna känns som jag har levt i mitt projektarbete. Massor av papper och åter papper. Sökande efter referenser som styrker vårat resultat när det gäller att använda hund som metod. Jag älskar verkligen att jobba med hund. Att använda hund på dom patienter som är svåra att motivera till träning och aktivitet är helt magiskt. Hunden fungerar verkligen som en bro mellan mig och mina patienter. Nackdelen med att man fått stimulanspengar är att man måste skriva ett arbete. Jag lovar att jag har slitit mitt hår och känt mig otroligt värdelös många gånger. Men nu är arbetet inlämnat till min handledare. Jag kommer säkert att gå göra några justeringar men i det stora hela är det äntligen klart. Så nu kan man fokusera på det som är roligt dvs att jobba med hund.






Kommenterat