Idag flexade jag ut efter lunch. Jag och Moa begav oss till slalombacken för lite kvalitetstid. Där träffade vi Marie och hennes barn. Vi fick några härliga timmar i backen medan solen strålade allt hon orkade. Mör som bara den tog vi oss sedan hem. Sedan var det bara att byta kostym till hundträning och vi mötte upp Marie och Ronja på ett av kommunens boende (vi har tillstånd att träna där). Blev mycket självkontroll och peppar peppar ta i trä det tar sig. En väldigt trött Grim blev resultatet av den träningen. Hade även tänkt träna lite med Bore (på parkeringen) men det gick inge vidare. Han var helt uppe i hejsan och var totalt ofokuserad. Orsak: Hungrig! Jag brukar inte ge grabbarna mat innan ett träningspass eftersom det blir en hel del matande när man kör med klicker. När jag vet hur mycket godis grabbarna har ätit kan jag dosera mat därefter. Hungriga hundar jagar bäst brukar man ju säga, men inte i Bore fall. Blir han för hungrig blir han totalt ofokuserad, precis som jag. Tänk att man lär sig nya saker varje dag! Efter maten och lite vila tog jag ut honom en sväng för lite träning och då gick det super! 
En nöjd och mätt Bore! 
En väldigt trött kille som bara vill sova! 
Trots att det är härliga dagar med massor av snö, massor av minusgrader och en blå himmel med strålande sol så längtar jag till våren. Det är så mycket enklare när man ska ut och träna med grabbarna. Enda vårkänslan man får är att det är ljust när man åker hem från jobbet. Men jag och grabbarna trotsar Kung vinter och klär på oss så vi ser ut som eskimåer. Fungerar att träna korta stunder för att vi inte ska frysa oss sönder och samman. Men det fungerar att träna trots kylan. Tåliga norrlänningar!
Ikväll blev det en hel del träning med hundmöten. Hade turen att träffa Nina och Wille. Perfekt störning! Med Grimmen blev det hämta övningar och kontaktträning. Bore fick träna linförighet medan jag sparkade en leksak. Oj så svårt han hade att koncentrera sig på uppgiften. Men klarade några meter i alla fall. Jag har så duktiga killar! Nu sitter vi i soffan och slappar och jag knapprar på datorn. Hoppas ni får en trevlig kväll! Over och out! 
Nyss hemkommen från en tur med grabbarna runt Nattviken. Termometern visade på härliga 27 grader och då tyvärr med ett minustecken framför. Men vi klädde på oss och trampade ut i solskenet. Grimmen fick dubbla täcken eftersom både han och jag är den frusna typen. Våran isbjörn han bryr sig inte om kylan, men han fick inte gå ut utan täcke för sin matte. 
Jag lovar att det var inte speciellt många vi mötte på våran friska morgonpromenad. Härligt men ack så kallt! 
Ni som följer bloggen vet att jag och Marie med våra stjärnor Sonja och Ådi (artistnamn), intog Eskilstuna och vårdhundkursen under några hektiska dagar. Jag var lite skeptisk eftersom Grimmen vilat i hela tre veckor. Men jag är ju en tjej som gärna utmanar så självklart fick den lilla randiga följa med. På torsdagen träffade vi folket från Eskilstuna som redan är igång och jobbar med vårdhund. Så kul att höra om deras framgångar med hund i vården. Tyvärr var inte arbetsterapeuten med så jag fick inte svar på mina frågor men jag ska ringa henne och pumpa henne på så mycket information som jag bara kan. Grimmen skötte sig väldigt bra trots enormt spring i benen. Jag vet att jag kommer få lägga nästan allt krut på att träna på att han ska vara lugn med andra. Att träna in alla moment känns inte speciellt svårt. Snart ska jag och Marie ner och träna för en toppentränare i Uppsala. Ska bli så roligt att få träna med en som vet vad som krävs för en blivande vårdhund. Hon ska få hjälpa mig att lägga upp en träningsplan. Det märktes väldigt väl att min lilla kille hade mycket spring i kroppen för koncentrationen satt lite långt inne men skam den som ger sig. Gäller bara att hitta rätt belöning. Helgen var toppen och full med nya erfarenheter och saker att träna vidare på. Vi ska räkna på hur mycket som jag och Marie kan jobba med projektet. Ska bli så roligt när vi kan köra i skarpt läge men än så länge praktiserar vi på ett av ”mina” boenden. Som det ser ut nu ska personalen på boendet få utbildning i början av september och därefter kan vi förhoppningsvis bara tuta och köra. Men innan är det mycket jobb med att göra en projektplan, rutiner och riktlinjer och en massa möten med styrgrupp och övriga. Mycket jobb men ack så roligt!
Jag längtar till våren då man kan börja köra viltspår igen!!!!!
Bore, han är så hjälpsam. När husse skulle göra i ordning kött så fanns Bore där. Ikväll träffade jag och Bore en tjej (ca 13 år) när vi var på en träningsrunda. Hon var lite orolig eftersom hon tyckte hon sett en otrevlig kille. Självklart följde vi med henne på vägen hem. Bore=hjälpsam, javisst!
Idag har det gått 10 dagar sedan Gimmens operation. Det innebär att stygnen skulle tas. Skulle jag har tagit honom till veterinären hade jag fått betala dyra pengar för att ta bort två stygn. Han ska dessutom ha kosttillskott i sprutform. Precis som förra gången. Detta kostar också pengar. Tänk så tur jag har som har Lena som granne. Syster Lena ryckte ut och tog stygnen samt gav Gimmen hans första spruta. Betydligt lugnare för Grim att kunna utföra detta hemma istället för hos veterinären. Både Lena och Grim var jätteduktiga! Så nu är jag skyldig Lena en semla. 
På träningsfronten har jag och Bore varit ute på promenad med Nina och hennes collie Ville. Ville och Bore har bestämt sig för att inte tycka om varandra och det gör det lite jobbigt när vi träffade på varandra. Vilket är rätt ofta eftersom vi bor så nära. Har flera gånger tänkt att jag skulle fråga om vi inte kan träffas och träna hundmöte samt promenera tillsammans. Men det har aldrig blivit av. Typiskt svenskt!!! Men i fredags fick jag nog och frågade Nina och hon sa glatt ja. Vi bokade in en promenad ikväll. Så nyttigt! Killarna var lite på tårna i inledningsfasen av promenaden men slappnade snabbt av och det blev en väldigt trevlig promenad. Nu har vi beslutat att varje gång vi träffas med hundarna ska vi träna hundmöten några gånger. Kan ju inte bli bättre!
Gimmen fick träna följsamhet i störig miljö. Gick riktigt bra trots att man märker att hormonerna hoppar i kroppen på honom. Tror även att hormonerna har satt sig på koncentration också. Han närmar sig ju två år så det kanske inte är så konstigt. Så nu gäller det för mig att hitta den ultimata belöningen för att kunna konkurrera med alla lukter och trevliga människor och hundar som finns där ute i stora världen. Tränade också hämta övningar med namngivna föremål. Fungerade riktigt bra.
En väldigt lyckad dag! Over and out!
Tänk vad trött man blir av att träna! 
Kommenterat