Har varit hemma med Ida eftersom hon har fontändiarré. Jag var så glad i förmiddags eftersom hon åt och drack bra. Perfekt tänkte jag, då kan vi gå tillbaka till normala rutiner imorgon. Men som min älsakde farmor alltid sa: Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken. Dröjde tyvärr inte länge så var fontänen igång igen. Känns som om det är det enda jag har gjort det senaste dygnet, bytt räserbajs blöjor. Självklart är ju Erik borta denna här veckan så jag står ensam med hela skutan. Men jag har klarat det ganska bra iallafall. Men nu börjar jag känna av illamåendet och känner mig matt och snurrig. Jag får inte bli sjuk nu! Vem ska då ta hand om mina barn och övriga delen i vardagen? Hur ska det då gå? Vem ska trösta Knytte? 
Hoppas att Ida snart kryar på sig och att ni klarar er!
Kram kram!!!
//Charlotte
Charlotte: Tack så mycket! Tyvärr är det försent för mig. Har nyss haft en väldigt närgånget samtal med herr toalett. Fyy så äckligt! Kyckling på returen är ingen vacker syn.
Usch och fy. Skulle helst ha varit hemma och hjälp till, men det är lite för långt för att hinna hem till middagstid.
Stackars er alla, toalettsamtal är ingenting man längtar efter. Här har vi haft det trevligt, men det är väl inte snällt att berätta det när ni är så dassiga, äh förlåt!
Krya på er och massor med kramar från farmor MARGARETE
Stackars Er, är det vinterkräksjukan som härjar, fy och usch!!
Krya på Er.
Kramar från ett snöigt och blåsigt Skåne
Erik, Marg & Gunilla: Takc så mycket! Behöver allt stöd jag kan få. Kramen!