Hultin.cc

Nu har Gimmen varit på sin första träff med Watertreadmill. Det var ingen trevligt möte om man frågar Gimmen. Har aldrig sett en så rädd hund i hela mitt liv. När vattnet fylldes på satt han bara på banden helt stilla. Precis som när han blir badad av husse. Men fy så äckligt när bandet började rulla. Han var som ett asplöv och försökte ta sig ur ”akvariet”. Jättejobbigt att bevittna och en stor besvikelse. Dagen innan hade jag nämligen pratat med rehabfolket i Strömsholm. Enligt henne så brukar vattnet vara en aha-upplevelse för hunden att börja använda sitt ”trasiga” ben. Men inte lilla Gimmen! Enligt rehabfolket så brukar hunden efter OCD vara stel på morgonen och bli bättre under dagen. För Grim är det tvärtom. Han är bättre på morgonen och går sämre på kvällen, och det är inte så konstigt eftersom han far runt som en liten rodeohäst när man är ute med honom. Eftersom han fortfarande haltar får jag inte öka på promenaderna så det känns som moment 22. Vi kommer ingenstans! När det gäller människor så kan man ordinera lugnande för att rehabiliteringen ska fortskrida framåt men inte när det gäller djur. Då ska man klarar av att vara lugn och stilla utan att förstå varför. Vara instängd i en bur för att inte röra sig för mycket. Man får inte aktivera på något sätt så att han går med näsan i backen eftersom det blir för mycket belastning. På fredag ska vi tillbaka och gå en match med rullbandet i vatten. Håll tummarna att det fungerar bättre då. Den 18/6 är Gimmen inbokad för op av andra bogen. Som det ser ut nu så känns det inte så troligt, men man ska väl leva på hoppet som gräshoppan sa.