Det är så tråkigt men ack så nyttigt. Frej har en sådan stor förväntan när han möter mina patienter. Det som har blivit är att han hälsar fint och sedan backar han undan och ser på mina patienter med uppmanande blick. Ser ut som om han säger: Nå, kom igen då! Nu hittar vi på något kul! Så nu måste jag verkligen lära honom att det är ok att göra ingenting tillsammans med patienterna. När jag utvärderar patienterna han träffat hittils på praktiken är det patienter som har velat ha fullt ös från början till slut. Måste hitta andra typer av patienter som även tycker att det är Ok att Frej bara är. Blir en tuff utmaning för både mig och Frej. Är det något jag har svårt med så är det att göra ingenting men jag tränar även med mig själv. Säger som Byggare Bob: Kan vi fixat? Klart vi kan! 
Ser lagom uttråkad ut men väldigt stilla 
Lämna ett svar