Vissa dagar orkar man inte kämpa. Inte ens jag! Först känns det som om allt ska lösa sig och sedan rasar tillvaron som ett korthus. Nu vill jag bara dra något gammalt över mig och sova mig igenom eländet. Just nu känns det mesta mörkt. Tårarna rinner som floder! Tar en liten paus från bloggandet ett tag! Måste hitta lite ljus först. 
Har precis kommit hem efter att ha varit och styrketränat. Så skönt! Det är alldeles knäpptyst i lägenheten. Erik och Ida har farit och hämtat Moa från Taekwondo träningen. Efer det skulle dom fara och släppa ut grabbarna i skogen. Det är inte ofta jag är hemma helt själv (minns inte när det hände sist). Så lugnt och fridfullt! Jag njuter i fulla drag. Jag älskar min familj men ibland är det skönt att vara helt själv! 
Min vackra vita springare går från klarhet till klarhet. 
Har nu dagligen tränat kontakt övningar av olika slag och i olika miljöer. Han är så fokuserad. Självklart är det inte perfekt men med tanke på hur han var för några veckor sedan så kan inget bli sämre. Har verkligen tagit mig i kragen och gjort en liten plan hur jag ska lägga upp träningen. Är så lätt att man inte kommer vidare när man inte har en plan. Nu ska här tränas så man kommer ut på tävlingsbanorna någongång. Måste ju visa världen att blondiner kan! 
Igår tog jag och Lena Kian och drog till svampskogen. Ryggsäcken var packad med varm choklad och hembakad äppelkaka. Håll i er! Jag hade bakat och den var inte stenhård! 
Duracella hade lite svårt att hitta svampen från början eftersom jag i vanlig ordning har för bråttom. Lena visade stort tålamod (Tack så mycket!) och visade sin snabbfotade vän hur svampplockning ska gå till. Tillslut hittade jag bromspedalen och hittade en hel del svamp. Fikat smakade ljuvligt och solen värmde gott. Tack Lena för en underbar dag! Snacka om terapi för själen!
Döm om min förvåning när bästisen Lena ringer och ber mig komma ut med en påse. Lena har varit ute i svampskogen och hittat en guldgruva av kantareller. Lena delar med sig av dyrgriparna till en som absolut inte kan någonting om svampar förutom att äta dom. Jag tror jag har för bråttom när jag är ute i skogen och ser inte allt guld som glimmar. Kan på sin höjd uppmärksamma en och annan giftsvamp. Är man en duracellkanin så är man! Tur att man har sanna vänner som bryr sig om en. Tack så mycket snälla Lena!
Igår var vi bjudna på middag hos Bella och hennes föräldrar Annika och Niklas. Blev en mycket trevlig kväll med god mat och många skratt. Extra många skratt blev det när vi spelade Wii-Fit. Hur roligt som helst! Moa blev alldeles tokig, tävlingsmänniska som hon är. Erik rockade rockring. En syn som man aldrig glömmer! 
Jag brukar inte gilla TV-spel av olika slag men när det gäller Wii får man ju röra hela kroppen. Man kanske skulle önska sig spelet av tomten? 
Ida var vaken till kl elva. Helt otroligt! Tyvärr vaknade hon redan kl sex morgonen därpå men men jag får sova när jag ligger i graven. 
Kul hade vi iallafall. Tack så mycket familjen Forslund för en trevlig kväll! Hoppas vi kan göra om det snart igen!
Kommenterat