Moa och jag har idag varit i Birsta och kollat in Idol-Kevin. Det var inte bara vi som ville se honom utan miljarder andra. Så klart som alla ”stora” stjärnor var ju specktaklet 30 minuter försenat. 
Vi stod och svettades och föstes hit och dit av tanter och farbröder som skulle fram för att se bra. Hänsyn….vad är det? Är det inte bättre att barnen får stå längst fram och se sin idol. Det är ju inte The Boss som stod på scen utan en idol från en sång-såpa. Vi eller iallafall andra som är långa ( kan inte räkna mig själv som lång) kan väl stå lite längre bak. Moa var iallafall nöjd eftersom hon satt på mina axlar och sjöng och dansade med. Mamman blev däremot två decimeter kortare av tyngden och väldigt varm. Men vad gör man inte för att glädja sin dotter. Sedan stod vi i kö för att få en signerad skiva. Då blev jag också irriterad. Vuxna människor som inte kan stå i kö. Springer över barnen som en skock vilt skenande kor. Dagen blev trots detta väldigt lyckad och Moa har spelat Kevin-låten många gånger till Eriks förtjusning….NOT! 
Ja den här kommentaren blir inte rolig. Han blev vald till årets norrbottning, vaddå norrbottning han är från Malta och bor i Stockholm, och blev vald bland andra som verkligen hade gjort något bra. Vad har han gjort, hoppat på en scen och galat, är det en bragd, jag bara frågar
kramar farmor
Jaaa, jag håller med! Det var så trångt att jag inte ens såg er. Vi stod uppe och där var det också damer och herrar som trängdes, som tur var hittade barnen en lucka och jag sa åt dem att vara lika fräcka som de vuxna. Dock ingen signerad CD till Alvas stora sorg…
Ha ett gott nytt år! Hoppas Ida kryar på sig och att ni andra klarar er från bacill-attacken.
Kram!