Annelie
Tänk att när man har små barn ska man vara med överallt och gärna ha ögon likt en fluga. För jösses vad våran lilla dam kan hitta på saker när man vänder ryggen till. 
Förstår inte hur hon kan hinna med så mycket på så kort tid. Hon kommer att gå långt den här lilla damen! När barnen är som mest aktiva och jag känner att öron och ögon blöder brukar jag tänka: Detta är mycket bättre än att dom skulle sitta tyst i ett hörn och bara stirra rakt fram. Då brukar det kännas lite bättre! Igår vid ett obevakat ögonblick (några minuter) hann våran Spiida ta sig till storasysters rum där hon lyckades nå några pennor. Resultatet blev en ”vacker” tatuering i pannan! Hon är så produktiv! 
Dagens goda gärning: Jag och Ida har hjälpt våran älskade sambo/pappa med ett inlägg på hans blogg. Gå gärna in och läs inlägget på Eriks egen blogg.
Idag har han kommit hem våran älskade Loke. I en liten vit ask finns allt som är kvar av våran kille. Välkommen hem till den sista vilan! Vi syns i Nangijala Pookisen! 
Ibland är det nog lika bra att bryt ihop och komma igen. Efter en trevlig middag med Lena och Iljas kom vi hem till kaoset. Och då menar jag inte till ett stökigt hem utan ett skrikande barn vars hosta river i bröstet och snoret rinner. Att hon sedan dregglar som en sanktbernad pga tandsprickning gör det hela inte bättre. En mamma med på tok för lite sömn och såklart är sambon borta när man som mest behöver honom. Det dålig samvetet för att Bore inte fått tillräckligt med stimulans idag gnager i själen. Som tur är har Moa haft kompisar idag och verkar vara nöjd. Tur det så slipper man må dåligt över det också, Stor tjejen! Så nu bryter jag ihop en liten stund! 
Moa har fått inlines av mormor. Hon åker för fulla muggar och trixar ….såklart! Tur att hon har skydd! 
Fick nyss ett samtal från min syster yster (samtal nr 3 för dagen! ). Då berättade hon om ett helt ljuvligt samtal med min systerson Linus 3 år:
Linus satt och myste med sin mamma och snosade henne i nacken. Linus säger:
– Nu snosar jag upp dig mamma! Var på mamman säger:
-Men om du snosar upp mig vad händer då? Den kluriga lilla pojken säger efter en stunds eftertanke:
-Då försvinner du! Då får du sitta i en låda med Pascall i bokhyllan!
Barn är för ljuvliga i sitt tankesätt! 
Ps. För er som inte känner till familjen Lundström är Pascall syster ysters Jack Russel Terrier. Pascall fick tyvärr lämna jordelivet för tidigt, och står nu i bokhyllan i form av aska, och väntar på sin begravning.
Igår var Ida på 1 ½ års koll samt vaccination. Jag tror att fröken Hultin hade fått lugnande i vällingen eftersom hon var som en filbunke. Låg stilla på skötbordet under inmätning och läkarundersökning. Hon har väl aldrig legat stilla i hela sitt liv? När hon fick sprutan tittade hon bara på sköterskan med stora ögon. Inte en reaktion! Jag var lätt i chock. När vi sedan gick in på öppna förskolan blev hon sitt vanliga livliga jag. :biggrin: Hur gick då läkarundersökningen? Ida är nu hela 76 cm lång (eller kort) och väger 9 kilo. Ringde syster yster för att rapportera och fick ett hjärtligt skratt tillbaka. Li vägde nämligen över 10 kilo på ett års kollen. Men Ida följer sin kurva dvs två snäpp under normalkurvan, och det är klart godkänt, och då är jag nöjd. Tyvärr lockade nog vaccinet fram en begynnande förkylning så natten har inte varit så rolig!
Kommenterat