Just nu är mitt liv som en berg och dalbana. Ena dagen känns det ok och att det som har hänt är det bästa. Men då nästa dag känns allt pest. Kom på häromdagen att nu kan jag inte ringa min farmor mer. Snacka om ångest! Kändes som en stor sten la sig över hjärtat. Fick svårt att andas och paniken spred sig i kroppen. Har inte kunnat radera farmors nummer ur mobilen. Fånigt jag vet, men jag fixar det inte riktigt ännu. Livet måste trots sorgen och förlusten av min älskade farmor gå vidare. Jag och Ida besökte Birsta tillsammans med bästisen Lena och hennes jobbarkompis Lisa med dotter. Lisa eller ska jag säga Queen Lisa gjorde en stålande entré innan hon satte sig i Lenas vrålåk. Vilken dag vi fick! Mycket skratt men även en del allvar. Tack så mycket tjejer för att ni förgyllde min dag. Ska gudarna veta att jag behövde. Idag blev vi bjudna till familjen Böhlin på middag. Hade liksom glömt att det är 13dagsafton. Lika roligt som alltid i kombination med god mat. Kan inte annat än bli lyckat! Talade även med världens bästa svärmor i telefon idag. Ett samtal som var som balsam för själen. Tur att man har vänner som ställer upp i vått och torrt! Ni är guld värd! 
Idag orkar inte orden formulera sig i mitt huvud. Jag känner mig trött och slut i både själ och hjärta. Ska försöka ladda om batterierna för en omstart. En omstart på det nya året!
Då var det första dagen på ett nytt år…2009. Kunde ju ha börjat bättre. Trodde i min enfald att man skulle få sovmorgon eftersom båda barnen var uppe sent. Men ack vad jag bedrog mig. Ida har hostat hela natten, och då menar jag hela natten. Just nu sitter hon och rockar samtidigt som hon spelar på en av sina leksaker. Har precis lurat i henne lite hostmedicin. Jag kommer ihåg att Moa svalde allt man satte i munnen, men inte Ida. Hon spottar och fräser så fort det smakar lite annorlunda och det vet vi ju att medicin gör, tyvärr! Men sätter man medicinen i lite fruktpuré fungerar det bättre. Hoppas att den verkar snart så jag kan lägga henne igen för hon behöver verkligen sova (mamman också för den delen).
Hela nyårsafton hade Ida show. Morfar lärde henne en del partytrix när han och Ewa besökte oss under julen. Så igår blev det en hel del flirtande, visade var surfoten är, vinkade, höll om sitt huvud. Allt detta medan hon snörvlade och hostade.
Hoppas ni får en bättre start på 2009!
Då börjar det lida mot sitt slut…..kära gamla 2008. Tänk så mycket kul vi haft och även en och annan tår har vi väl fällt. Nu ser vi fram emot 2009 med spänning! Kom igen visa vad du har för oss i din ”bakficka”!
Dagen till ära tog Moa på sig sin finaste klänning. Vad gör väl det om det är en sommarklänning. Är det den finaste man har så är det! 
Supergod mat och trevligt sällskap om man bortser från bacillerna. Ida blev lite trött och tog sig en lutare på bordet. Ni som känner Ida vet att liten i hennes värld är några mickrosekunder. 
Självklart fick pojkarna ta del av nyårssupén! :biggrin:Nu väntar efterrätten i form av nybakad Apfelstrudel och glass, mumsfillibabba!
Så från oss till er önskar vi ett riktigt gott slut och ett gott nytt år! Vi syns på det nya året!
Febern är fortfarande hög på lilla fröken Hultin. Snoret rinner i forsens hastighet och hostan är inte att leka med. Som vanligt hjälper inte alvedon mot febern (fungerade inte på Moa heller när hon var liten). 
Traskade iväg på apoteket igår och inhandlade den smarta tabletten Ipren och se…febern gav med sig en aning. Skönt! Vill inte vara med om en feberkramp igen. Been there done that! Fyyy så hemskt! Så nu försvarar vi oss mot bacillerna med Ipren och en massa näsdukar. Moa såg reklamen för en nässpray där mannen som är förkyld har fyllt sitt hem. kontor och bil med snorpapper. Moa skrynklar ihop ansiktet och säger: Fyy så äckligt! Han får ju snor på kläderna. Man måste spola bort snorpappret i toaletten. Undra sa flundra vem hon lärt sig det av.
Man kan inte alltid lita på tekniken. Vi har en febertermometer som man kollar genom att trycka den mot pannan. Har enligt mig fungerat bra. Ida är nu förkyld och hostig. Hon har varit varm sedan i förrgår men termometern har inte pekat på feber. Idag tyckte jag däremot att hon var mer varm än vanligt. Då tog jag fram det gamla gardet i form av en rumptermometer. Inte speciellt trevligt men fungerar alltid. Drog ut termometern innan den pipit och då stod den på 38,7. Klart ungen har feber! Ska prova byta batteri i panntermometern. Under tiden frå den gamle trotjänaren jobba och Ida får stå ut med lite obehagligheter. Slutsatsen av detta är att nymodigheter inte alltid är bäst! Nu får vi hoppas att Ida kryar på sig så fort som möjligt!
Kommenterat