Äntligen lyser solen över våran stad, Härnösand. Gissa om hon är efterlängtad av både stora och små. Min farmor kallade alltid solen för Nellie och det är något jag kommer att bära med mig hela livet. Så gott som hela dagen har vi spenderat i trädgården. ”Räddade” även grannpojken Edwin från en dag i rastgården. Eller rättare sagt gav Edwins mamma lite andrum och en lyxig enmanna dusch. Inte speciellt vanligt när man har små barn. Barnen lekte jättebra. Vinbärsbuskarna lockade med otroligt röda bär. Gott för både stora och små. Bore vaktade över oss som den kung han är, kung Bore. Vilken härlig dag! 
Igår var jag ut i regnet och la ett viltspår till pojken Borbjörn. Har inte tränat på flera veckor så förväntningarna var inte så höga. Men min kille var jätteduktig! Spårade jättebra från början, lugnt och metodiskt. På slutet blev han lite hög i nosen men det gör inget. Så stolt över min kille. Efteråt blev han så där härligt trött som bara en boxer kan bli. 
Idag har vi haft finbesök av Lena och Jörgen även kallad Mjums. För att förklara namnet Mjums, krävs ett helt eget inlägg så det får bli en annan gång. Eller vad säger du Jörgen? 
Iallafall kom Lena och Jörgen förbi och hade då med sig mat och bjöd familjen Lundström-Hultin på tacos. Inte illa alls! Hur gott som helst! Inget dåligt besök som inte bara kommer och ger oss en trevlig kväll. Dom har med sig mat också! Stort plus i kanten! Dessutom blev båda tejerna så glada i besöket så jag och Erik försvann från deras värld. Tack J & L för en supertrevlig kväll! Hoppas på fler framöver! 
Idag har regnet strilat ner under hela dagen. Sånt där regn som är så fint så det tränger in i varenda por på kroppen. Vanliga människor skulle krypa ihop i soffan och läsa en god bok eller se någon film som man sparat till regniga dagar. Vad gör då tanten? Joo, det är ju måndag och på måndagar tränar vi agility. Inte går det att ställa in en sådan träning. Tanten drar på sig regnkläder och storstövlar och packar in hund i bilen. Blir ni förvånade när jag berättar och det bara var jag och instruktören på plats, nähä inte det! Bore gick som en stjärna och instruktören var nöjd med våra insatser. Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder. Dagens motto för tanten!
Våran Bore är en rolig liten figur! Han älskar att ligga ute på uteplatsen och spana över ägorna. Många gånger får man ropa till ordentligt för att han ska släpa sig in på kvällen. Men om vi har besök som är rädd för hundar så vi behöver sätta upp gallret för dörren eller att man ska städa osv. Då passar det inte för herrn att vara ute, trots fint väder. Då sitter han utanför precis hela tiden och ser ut som om han har sålt smöret och tappat pengarna. Visst är det lite konstigt?
Jag ska aldrig mer klaga på att Borbjörnen släpper hår. För jag har aldrig sett på maken när syrran borstade en av sina hårbollar till hundar. Efter endast två-tre drag med kardan så låg det hår i drivor runt henne och Blois (som Ida kallar honom). Fy bubblan så mycket hår. Håret kändes precis som fetvadd. Jag kan verkligen förstå att dessa hundar svettas på sommaren och stormtrivs när det är kallt. Så här och nu lovar jag att aldrig mer klaga när Bore släpper hår. 
Kommenterat