I helgen var Moa bjuden på kändismaskerad. Vi åkte till stadens bästa affär vad gäller maskeradkläder och presenter. När Moa säger att hon vill vara Taylor Swift blev jag ett stort ? Vem i hela världen är Taylor Swift? Kände mig så otroligt gammal. Efter lite efterforskning är jag glad att meddela att ingen av mina vänner kände till denna lady. Efter lite velande bestämde sig fröken Hultin att hon skulle vara Katy Pery. Där hängde den lilla mamman med. Så gammal är jag alltså inte, tack och lov! Moa poserade framför kameran som om hon var en riktig stjärna (som hon enligt mig är). Våran lilla Ida ville ju inte vara sämre och härmade storasyster med hull och hår. Goungar! 
Moa lånade mina skor. Nu får jag börja hålla i grejerna annars blir jag nog utan. Men det är ju kul att man har bra smak enligt dottern och ffa små fötter. 
Våran lilla härmapa. 
När man själv inte är på topp och man inte orkar aktivera sina grabbar som tidigare. Då är tuggben the shit. Husse åkte och shoppade lite och kom hem med dessa bjässar. Grabbarna blev självklart supernöjda. Ni behöver inte bekymra er för mina tvåbenta barn. I samma fart som snön tinar bort tinar alla barnen fram. Så roligt med alla dessa barn. Fullt ös ute på gården alltså! Så nu är det bara för mig att vräka basiluskan från min kropp med omedelbar verkan! 
Husse är bäst………….just i denna stund iallafall.
Jag har klarat mig hela långa vintern från att bli förkyld. Familjen och vänner runt mig har drabbats av både det ena och andra tex lunginflammation, halsfluss och influensa men jag har klarat mig. Men vad händer när våren är här och man vill vara ute och njuta. Då blir fröken Lundström sjuk. Är det möjligt??????? Har ont i kroppen och bihålorna är rejält trångbodda. Om man ska se det lite positivt så har jag ingen feber. Idag har jag jobbat hemma med min rapport. Man vill ju inte smitta både arbetskollegor och pensionärer. Men jag måste bli klar med vårdhundsrapporten innan sista april, så det gäller att ta vara på alla minuter. Jag är så tacksam mot fröken Panodil och herr Ipren samt alla barnen halstabletter. Utan er hade jag inte klarat mig. Fick massor gjort på rapporten medan dessa godingar besökte min kropp. Tyvärr har dom gått hem nu så nu mår jag som en vissen tulpan, lite slak. 
Nu ska jag följa Frejs exempel och landa i soffan. 
Tränar ju en hel del på att Frej inte ska ta mat eller dylikt som ligger på golvet. Rätt som det är ligger det en farlig medicin som inte alls passar i en liten hundkropp. Tränar genom att lägga ut godis lite här och där. Frej ska se godiset och då ta kontakt med mig=skvallerträning. Han är riktigt duktig! När jag tränar ligg och sitt slänger jag godis på golvet och han ska sitta/ligga kvar. Gissa om jag blev glad när jag skulle börja träna framförgående och kastade belöningen på golvet. Min lilla kille stannar då upp och vänder sig om mot mig. Duktig kille! Jag tänkte mig inte den här reaktionen men den var ju helt rätt. Nu är det upp till mig att planerar var jag ska lägga belöningen i framförgående som belönar rätt position. I-lands problem! 
En trött liten kille efter ett träningspass med lilla mig!
När jag är ute och tränar med Frej på stadens torg har han alltid på sig sitt tjänstetecken. Man ser att folk stannar upp och läser vad det står. Det blir härliga leenden när dom ser att det står vårdhund elev. Det är många som kommer fram och vill veta mer. När man berättar att den lilla gossen bara är dryga 5 månader blir det stora ögon. Stolt matte absolut!
Min lilla gosse med boxerdreggel på.
Jag får hela tiden påminna mig om att Frej bara är dryga 5 månader. Känns som om han utvecklas varje dag. Han vill verkligen lära sig och jobbar så länge jag vill. Det är fördelen med klickerträning. Det finns ingen risk att man kör för länge och det är lätt att veta när man ska gå vidare. Frej vilar inte gärna när vi är på jobbet men man måste vila när man är liten. När han kommer till ro vill han gärna ligga under vårat fikabord. Mattes lilla 
!
Kommenterat