Igår var det dax igen! Match på myran. Glada och spralliga barn sprang omkring och lekte innan matchen och nervösa föräldrar stod och skrapade med fötterna och skrattade lätt nervöst. Hur kul som helst att se hur olika männsikor fungerar. Kanske en arbetsskada! vad vet jag! Tjejerna spelade jättebra! Blev lite trötta på slutet och orkade inte hålla hela vägen. Men matchen slutatde 2-2 och Moas kommentar till detta var: Vi vann båda lagen! Är det sådant som kallas positivt tänkande? 
Andra perioden stod Moa i mål och jösses vilken målis hon är. Hon kastade sig åt alla håll och kanter och stoppade bollar för glatta livet. Man blir så stolt! 
Kanske måste köpa henne ett par målisbyxor så att hon får lite stoppning på sin spinkiga kropp.
Ida sprang omkring och spelade boll hon med. Kommer nog att bli fotbollspelare hon också. Vilket bollsinne hon har! Sedan tullade hon i alla vattenflaskor som hon kom åt. Man blir ju törstig av att spela!
Ibland har man nöjet att få ta del av Idas mysläge. Såå mysigt! Tyvärr är det inte så ofta per dag som hon intar detta läge, så man får vara glad för det lilla. Vårat lilla sprattel! 
Bore och jag har ikväll varit på viltspårkurs. Ett glatt och trevligt gäng samlades i skogen för att bloda ner lite. Bore var på G när jag plockade ut honom från bilen. När vi kom fram till spåret selade jag på och släppte på honom. Döm om min förvåning när han metodiskt och lugnt började spåra. Har aldrig sett honom spåra så noga och metodiskt. Han lyfte inte nosen från backen förrän vi var framme vid skanken. Våran instruktör sa att det såg ut som om han aldrig gjort annat än spåra vilt. Längtar så till nästa tillfälle! Sååå roligt för både hund och matte. Imorgon kväll håller vi tummarna för syster yster och hennes Titan, som också ska gå viltspårkurs…fast 54 mil norrut.
Igår var vi och besökte Jeanette och hennes lilla familj. Moa var helt betagen av Jeanettes ny familjemedlem Findus. En söt lite kattunge.
Men hon upptäckte även baksidan med att ha katt. Dom kan klösas! När vi åkte hem sa hon att vi nog inte skulle ha katt eftersom den kan klösa Bore. Uppdraget avklarat! 
Ida for runt som en skottspole (som vanligt) och rev och slet i allt hon hittade.
Tack Jeanette och Fia för en trevlig stund.
Ett litet elektroniskt brev kom från Inga. I brevet hade hon bifogat kort som hon tagit under dagens träning. Han är för fin min Bore. Glöm bort den gröna varelsen som fungerar som ankare inför uppletande. 
Tack snälla Inga för korten!
Idag har jag och Bore träffat mammsen och systeryster i skogen för lite träning. Arne med matte fick också vara med såklart! Vi spårade och körde lite uppletande. Bore är inte speciellt intresserad av apportpinnarna så vi får lägga lite mera krut på den träningen. Sedan ska jag inte gå Bores spår eftersom det är så lätt att jag omedvetet styr honom. Det är så bra när man har någon som följer med på spåret och kallar alla fel man gör. Det var inte det lättaste att fota familjen men vi lyckades iallafall få dom på en och samma bild. Man får vara glad för det lilla! Nu har jag en trött kille som ligger som en liten boll på sin plats. Härligt!
Kommenterat