Nu har jag gjort en plan för hälsa-träningen. Målbilden är att Grim ska vända sidan till och stå med ett lätt tryck mot personens ben. Självklart ska han även stå helt stilla och fokusera på personen. Lätt som en plätt……….eller inte! När man har en boxer som har all glädje utanför kroppen så är det inte så lätt. Grim hoppar inte men han är gärna som en ostkrok och trycker lite för mycket. Min tanke är att sätta ett kommando på hälsandet. Då tror jag det blir lättare för Grim att stoppa känslorna innanför kostymen och hälsa fint(hoppas jag). Har provar detta idag och döm om min förvåning när min lilla kille verkade fatta galoppen riktigt bra. Tränade med Charlotte och hennes son Pontus. Pontus var jätteduktig och förstod precis hur han skulle göra. Grim vände sidan till och stod helt stilla. Min duktiga kille! Återigen blir jag så irriterad på mig själv att man inte gör ordentliga träningsplaner för att kunna sätta träningen på rätt nivå. Men jag kanske lär mig någongång. Efter hälsa-träningen tog jag, Grim, Charlotte och Milo (rottis) och gick en promenad. Grabbarna skötte sig jättebra! Det tog inte många minuter för dom att inse att det inte skulle bli någon lek eller annan aktivitet förutom att gå fint i koppel. Blev en väldigt behaglig kvällpromenad i toppenväder. Har sommaren kommit tillbaka?
Nu har jag äntligen kommit mig för att köpa en ordentlig kökstimer. Så nu kan jag ställa tiden och bara koncentrera mig på hur många gånger Grim kan hämta ett föremål. Perfekt vid stimulus kontroll! Timern ska invigas ikväll! Här ska vi tävla mot oss själva. Hur många gånger kan din hund hämta ett föremål under en minut?
När jag och Grim var på praktiken var det en liten dam som frågade: Om han nu är elev, var är hans skolväska? Så jag tror jag ska fixa honom en väska med flera fack där man kan lägga saker som pensionärerna kan plocka fram och leka med Grim.
Idag har vi tränat ute på gården. Grim gick gå bredvid barnvagnen. För att försvåra det hela la jag ut ett gäng heta leksaker. Grim fick kämpa rejält i början för behålla koncentrationen. Men på slutet kunde jag sparka i leksakerna och han gick fortfarande kvar vid vagnen. Vagnen fick leka rollator för kvällen. Tränade även lite kamplek. Grim ska kunna dra i leksaken som jag håller i. När jag blir stilla ska han direkt släppa och därefter sätta sig. Han är riktigt duktig min lilla randiga. Vill dock att han inte tar i lika hårt som han gör. Men idag fungerade det toppen, fyra av fem gånger.
Tänk att det kunde bli så bra trots den dåliga starten med diagnosen OCD!
I fredags mös vi för hela slanten efter ett träningspass med Grimmen på stan. Tränade kontakt och följsamhet. Moa och pappan deltog i nattorienteringen. Sedan kunde vi äntligen ta helg och bara slappa. Blev en hel del godisätande för min del under resten av kvällen. Tänk att man inte kan äta i måttliga mängder men man ska väl ha någon last och jag äter bara godis på helgen.
På lördagen sken solen i all sin glans (för en gång skull inte regn). Passade på att ta ut den lilla randiga på ett träningspass på stadens torg. Mycket hundar och annan störning. Blev en hel del hämtaövningar. På kvällen hade vi fint besök av Jörgen med familj. Vi gluffsade i oss tacos. Mycket skratt vill jag lova!
Imorse hade jag bokat träff med Marie för lite sturketräning. Jösses så vi tog i! Idag var det också dax för knatteskutt för lilla Ida. Pappan fick vara med vi planen eftersom hon är så mammig och inte vill släppa mig. Jag passade på att träna med Grim. Tänk att han ska vara så glad i folk. Jag vet att det är ett I-lands problem men ibland skulle jag vilja att han stoppade in gladheten i kroppen. Men det tar sig och han hälsar väldigt fint.
Har precis varit ute med grabbarna en och en och tränat lite så nu ska jag njuta i soffan resten av kvällen. Det är jag värd!
Varför ska det vara så svårt att lägga träningen på rätt nivå. Det är ju väldigt enkel, för träningsdagbok. Idag hade jag lagt upp träningen till 100 %. Tränade följsamhet och hundmöten. Tänk så bra det blir, lagom svårt men ändå på ett utmanande sätt. Grimmen visade verkligen var skåpet skulle stå och visade sig från sin bästa sida. Imorgon blir det mitt egentillverkade kontaktkoppel som får följa med på promenaden. Med det kopplet går det inte att fuska. Drar Grim det minsta i kopplet så går kontakten upp och vi är underkända. Men så bra som han fungerar nu vad gäller följsamheten så ska det nog gå bra.
Efter pressmeddelandet om att Ronja nu är en diplomerad vårdhund så har våran ”projektnalle” gått varm. Jättekul att så många är intresserade av vårat arbete. Igår hade vi bla en intervju med en taltidning från Sundsvall. Ska bli spännande att se hur den artikeln blev. Här kommer ex på artiklarna från allehanda och Sundsvalls nyheter. Gäller väl att njuta så länge vi är i rampljuset!
Västernorrlands första vårdhundsteam!
Kommenterat