Månadsarkiv: juni 2008

Jag är i stort behov av ett par ögon i nacken. Ida är snabb som en vessla och ställer sig upp mot allt som hon hittar. Såklart har hon rammlat många gånger men det bekymmrar inte en liten Ida Hultin. Hon skakar på sig och går på igen. Om mina barn skulle vara en hund så skulle dom vara en boxer. Fullt fart totalt medvetslös! Handla först och tänker sen! Var ska detta sluta? :roll:

Min last här i världen är GODIS! Jag är helt galen i godis. Inte så bra för hälsan och figuren men godis är så gott!!!! Kan inte låta bli dessa läckerheter. Ni som känner mig vet att jag aldrig kommer att åka på en resa som inte mina grabbarna kan följa med. Joo, jag vet att jag är fånig men det står jag för. Jag är och kommer att förbli ett kontrollfreak! Lika troligt som det är att jag kommer att lämna bort mina grabbar under semestern lika säkert är det att jag inte kommer att sluta äta godis!!!! Man måste ju få ha någon last här i världen. Jag är inte felfri (fast jag gärna vill tro det :wink: )! Man lever bara en gång! NJUT för glatta livet!!! 8)

När Moa och Erik åker för att handla vet man aldrig vad man får hem för något! En bild säger mer än tusen ord. Håll till godo! :lol:

Sakta men säkert försvinner de extra kilon som blev kvar efter Ida. Kärlekshandtagen är kvar men dem får jag nog behålla. Moa ville ta ett kort av sin mamma eftersom jag är en sådan ”snygg” mamma. Ska påminna henne om det när hon tycker att man är den töntigaste i världen. Inte den bästa vinkeln men, men. Såklart måste man posera när Moa ska fota. ;-)

Tack och lov så är det snart slut på lidandet. Bore har snart vilat klart efter sin bergsget-look-a-like. Inte kul att vila en boxer! Phuuuu! Är helt slut i hela kroppen. Bore har varit som värsta draghunden. Trots att jag försökt aktivera honom så gott jag har kunnat så hjälper det inte. Han är van att få springa lös varje dag. Snacka om fängelse att helt plötsligt bara får gå i koppel. Men nu är det bara helgen kvar sen ”släpp fången loss det är vår”. Har nyss varit och lagt två svåra spår och döm om min förvåning men nu sover han. HURRA!

Ibland är det tur att man har hjärnan med sig och packar ner kameran när man går ut. När jag, Ida och Lena var på väg in till stan såg vi en svanfamilj. Hur gulligt som helst! Ida var inte så speciellt intresserad! Hon har väl sett fåglar förr! ;-)