Slutet gott allting gott. Nu är det inte så länge kvar på 2009. Tänk så mycket som har hänt under detta år. Både bra och roliga saker. Vem kunde tro att vi skulle förlora våran älskade Loke och vem kunde tro att Grimmen skulle flytta in hos oss. Jag har börjat jobba efter barnledigheten. Påbörjat ett vårdhundsprojekt. Stora planer för mina grabbar. Spännande saker som jag gjort tillsammans med min familj och vänner. Ja, listan kan bli lång! Nu hoppas jag att året 2010 blir ett spännande år för mig och mina nära och kära…..och alla andra för den delen. Så kära läsare jag önskar er ett gott slut och ett gott nytt 2010.
Ps Grim och Bore sover sig igenom smällarna. Skottfasta, javisst!!! 
Ikväll har jag haft lite egentid (vad är det för någonting när man har barn och grabbar att ta hand om?). Tog ett fotbad med massage. Därefter tog jag ananasscrubb (made by my self) och gned in fötterna med. Nu känns det som om jag går på moln. Måste försöka unna mig den här tiden oftare. Vem vet kanske jag någongång kommer mig för (unnar mig) att göra en ansiktsbehandling? 
Moa blev också inspirerad och tog ett fotbad hon med.
Äckligt är bara förnamnet som vi har haft i ca ett dygn. Grabbarna åkte på något magvirus och turades om att kräkas. Ynkliga grabbar gick efter mig som små barn som vill ha tröst. Inte ofta grabbarna ligger i flera timmar men då låg dom. Som tur är, så är jag fröken apotek i egen hög person. Lite vätskeersättning, svält i några timmar tills magarna vilat lite, ris (kokat i massor av vatten) och kalvsylta + en stor dos tålamod och is i magen, så är grabbarna på benen igen. Piggare än någonsin! Det enda positiva med detta virus att det inte smittar på oss människor. För tvivale för magsjuka. 
Moa fick pengar av farmor och farfar när hon fyllde år. För dom fick hon handla vad hon ville enligt farmor. Moa valde att göra hål i öronen. Den ömma modern förklarade att det inte är helt smärtfritt att göra hål i kroppen. Men den nyblivna åttaåringen hade bestämt sig. Det skulle bli hål för pengarna. Sagt och gjort klev vi in i affären. Moa en aning likblek i ansiktet. Vet inte hur många gånger jag frågade om hon ändrat sig. Fick bara skakningar av huvudet som svar. Först hålet blev till. Ojj så det gjorde ont. Den ömma moderns hjärta skrek: Gör inte illa mitt barn! Frågade igen om hon bara ville ha ett hål. Nya skakningar på huvudet. Så var det klart. Två små blåa blommor blänkte i åttaåringens örsnibbar. Fortfarande en aning likblek åkte vi tillbaka hem. Nu är Moa helt ok och pratar redan om att göra fler hål i öronen. Hon ska bara ha blåa örhängen!
Har suttit och tittat på lite kort och oj vad man hittar i sina gömmor. Tänk vad tiden går fort. Tyckte det var nyss som du lärde dig att stå (väldigt tidigt för din ålder men ändå). Nu rusar du runt i livet och ger mamma och pappa gråa hårstrån. Men då brukar jag tänka på att det vore värre att du bara satt i ett hörn och bara ville gömma dig. Som vi brukar säga att om våra barn vore en hund så skulle dom vara en boxer. Vi älskar dig Oga! 
Idag har vi pulsa rejält i den vita pudersnön. Grim fick bitvis jobba för att ta sig fram. Den vita isbjörnen susade fram utan minsta bekymmer. På vissa ställen hade jag snö upp till knäna. Försökte att ta lite bilder med mobilen. Beklagar kvalitén! Roligt hade vi iallafall.
Kommenterat