På våran resa träffade vi min lilla syster och hennes lintottar till barn, Li och Linus. Jösses vad dom växer (barnen alltså). Men det var ju ett år sedan jag såg dom sist. Om ni inte visste det så går bara E4:an i nordlig riktning så dom från Boden kan inte åka till oss. 
Vi tog en tur ut till Vändträsk och Rävasten för en picknick i det gröna. Tyvärr fick vi dela det fina stället med ett antal mygg men vad gör väl det när man får gott fika.
Sedan styrde vi bilarna till lekparken. Helt otroligt nog så fick jag ta en hel del bilder. Barnen brukar inte vilja ställa upp när den ömma modern vill föreviga alla tillfällen.
Förhoppningsvis dröjer det inte tills nästa sommar innan jag får se min syster och systerbarnen igen!
Igår fick Grimmen vara lös för första gången på mycket länge. I hela tre minuter sprang han runt på det mjuka barkspåret. Vilken lycka att se honom. Än så länge har han inte visat någon hälta. Men det är ju precis som dom sa i Strömsholm. Det är en balansgång. Man måste testa lite för att se hur mycket man kan pressa honom. Har även sedan jag kom hem hunnit lägga ett viltspår (fullängd med två bloduppehåll) samt träffat Marie och Ronja på stan för lite lydnadsövningar. Bore och Grim är verkliga kontraster i spåret. Bore går fram som en murbräcka och Grim är den lilla filosofen som kontrollerar och funderar. Så roligt att se! Vad gäller lydnaden så får jag börja om med Grim, blä! Vi som hade kommit så långt. Men det är bara att bita i det sura äpplet och traggla på. Bore var superduktig på stan. Tappar koncentrationen ibland men vi får ta oss till stan lite oftare för mer träning. Måste nog anmäla honom till någon tävling snart……….. 
Här kommer lite bilder från våran tripp längre upp i landet. Vi har haft jätteroligt! Bara några myggbett! 
Trippen gick bland annat till Laxön i Råneskärgård. Där ligger min pappas stuga på en härlig liten ö. En verklig avkoppling för en stressad själ. Världens finaste solnedgång!
Folket poserar fint för kameran!
Så härlig känsla att stå ute och borsta tänderna.
Tjejerna på en härlig båttur.
Man kan aldrig veta vad vädrets makter tänkt sig. En morgon så fanns det nästan inget vatten på den grundaste delen. Ganska häftigt att kunna gå i en ränna mellan stranden och den djupa delen av havet. Bore som i vanliga fall är en riktigt badkruka trivdes som fisken i vattnet. 
Bjuder på mer bilder imorgon från våran tripp!
Nu är jag tillbaka! Borta bra men hemma bäst! Nu är det bara det tråkiga kvar: att packa upp. Återkommer med bilder från min och fröknarna guldhårig resa Norrut. Hello hemma! I´m back!
Våran Oga är en väldigt envis liten dam. Det gäller verkligen att välja sina strider med henne. Såå otroligt söt men när hon plockar fram sin inte så attraktiva sida så spelar hon på mammas och pappas nerver. Hon börjar ju närma sig tre år, och en härlig treårs trots har börjat infinna sig i vardagen. Tex när hon och Moa ska göra något samtidigt och det inte går som den lilla fröken vill så sliter hon tag i Moas hår och drar allt hon kan. När mamman eller pappan kommer till Moas räddning och ber henne släppa taget. Då säger den söta lilla damen till Moa:- Nu måste du skärpa dig Moa! Man får inte dra i håret. Vad säger man då? Men jag säger som jag alltid har sagt; Barnuppfostran och hunduppfostran bygger på samma byggsten: Var konsekvent! Inget annat fungerar! Bara mina nerver klarar denna fas i livet! Som sagt var är det tur att hon är söt! 
Försökte ta några bilder på mina grabbar. Tyvärr ville dom inte medverka med mig. Tänk att så fina grabbar kan se så konstiga ut och fram för allt uttråkade. Mattes pojkar!
Kommenterat