Tänk så man förändras

När man var liten och gick på dagis så avskydde jag vilan. Du vet efter maten då man skulle gå och hämta sin madrass, filt och kudde från skåpet. Sedan blev man ”tvingad” att ligga stilla och lyssna på en saga. Vilken pina! Idag skulle jag göra vad som helst om man hade ett skåp på jobbet med madrass, filt och kudde som man kunde plocka fram efter lunchen. Tänk när man var yngre tyckte man det var helt självklart att kunna sova länge, bara bry sig om sig själv. Man oroade sig för att pengarna inte skulle räcka till dem där Levi´s 501. Kläderna välde ur garderoben men dem var aldrig rätt och man skulle ha nytt. Idag är man superglad att man får sova till 7.30 på morgonen och dessutom få sova hela natten. Ha pengar kvar så det räcker till mat och kläder till barnen. Jag själv har ju kläder! Allra bäst är det när man får två små armar runt halsen och en liten röst säger: ”Jag älskar dig mamma! Du är bäst!” Jag älskar mitt liv! Tänk så tiden förändrar en, men det kanske är tur det!