Ikväll mötte jag och grabbarna Marie och hennes Ronja för lite viltspår. Vädret var verkligen på våran sida. Grimmsen och Ronja som aldrig spårat ”vilt” förut fick var sitt rakt spår medans Borbjörn fick ett krångligare spår som innehöll djupa vattenfyllda diken och spetsvinklar. Nybörjarna spårade lugnt och metodiskt. Man nästan såg hur hjärncellerna jobbade. Två lyckliga hundar hittade varsin skatt i form av älg och rådjurskank. Bore briljerade i sitt spår. Stolta mattar och trötta hundar kunde packa in sig i bilarna. Så härligt att se när hundarna får jobba på egen hand. På lördag beger vi oss ut i skogen igen. 
Varför bor Du så långt borta, önskar Du var närmre så Du kunde lära mig lite om viltspår.
Ska ta upp spårarbetet med Vega igen, för det vet jag hon gillar.
Annars börjar hennes synapser att hitta varandra igen.
Gunilla: Härligt att synapserna har hittat hem!