Fick nyss ett samtal från min syster yster (samtal nr 3 för dagen!
). Då berättade hon om ett helt ljuvligt samtal med min systerson Linus 3 år:
Linus satt och myste med sin mamma och snosade henne i nacken. Linus säger:
– Nu snosar jag upp dig mamma! Var på mamman säger:
-Men om du snosar upp mig vad händer då? Den kluriga lilla pojken säger efter en stunds eftertanke:
-Då försvinner du! Då får du sitta i en låda med Pascall i bokhyllan!
Barn är för ljuvliga i sitt tankesätt!
Ps. För er som inte känner till familjen Lundström är Pascall syster ysters Jack Russel Terrier. Pascall fick tyvärr lämna jordelivet för tidigt, och står nu i bokhyllan i form av aska, och väntar på sin begravning.
Igår var Ida på 1 ½ års koll samt vaccination. Jag tror att fröken Hultin hade fått lugnande i vällingen eftersom hon var som en filbunke. Låg stilla på skötbordet under inmätning och läkarundersökning. Hon har väl aldrig legat stilla i hela sitt liv? När hon fick sprutan tittade hon bara på sköterskan med stora ögon. Inte en reaktion! Jag var lätt i chock. När vi sedan gick in på öppna förskolan blev hon sitt vanliga livliga jag. :biggrin: Hur gick då läkarundersökningen? Ida är nu hela 76 cm lång (eller kort) och väger 9 kilo. Ringde syster yster för att rapportera och fick ett hjärtligt skratt tillbaka. Li vägde nämligen över 10 kilo på ett års kollen. Men Ida följer sin kurva dvs två snäpp under normalkurvan, och det är klart godkänt, och då är jag nöjd. Tyvärr lockade nog vaccinet fram en begynnande förkylning så natten har inte varit så rolig!
Fick några bilder i mailen från Inga som hon fotade i samband med våran träning. Bores mamma Doris och Arne poserar gärna. Hur fina som helst!
Medans spåret låg och gottade till sig i skogen passade vi på att köra lite uppletande. I fjol var Bore väldigt omogen och sprang helst bara omkring med sina upphittade saker själv. Den här gången känndes det verkligen att poletten har trillat ner. Han var såå duktigt! Att träna hund är livet!
Ps Spåret gick också väldigt bra. Det var en trött Borbjörn som kravllade sig ur bilen när vi kom hem. Ds
Våran Bore har en favoritleksak i form av en ”död kalkon” i plast. Han blir helt tokig så fort jag packar ner denna fula varelse för då vet han att det vankas träning. Idag har jag varit och inhandlat ett helt gäng kalkoner eftersom dom tenderar att gå sönder ibland. Kna inte förstå varför?
Gissa om det var en hund som var i sjunde himlen när han tittade i påsen. Har suttit och tittat på påsen i nästan 30 minuter. Våran fina kille!
Tänk vad skönt det skulle vara om man kunde strunta i hur man ser ut i håret. Jag tycker att det är ett stort problem att varje dag försöka få hårtussarna att ligga någorlunda på skalpen. Men Ida hon stuntar helt och fullt om hennes ser ut som ett krigsområde. Hon är lika glad för det! Man kanske skulle försöka efterlikna hennes beteende en dag?










Kommenterat