Hur gick det sen?

Nu har jag äntligen lite tid över för att lämna en skriftlig rapport ang våran tur till Strömsholm. Det var med blandade känslor som vi packade in oss i bilen. Varför åka med en hund som verkar frisk? Men samtidigt visste vi ju inte om det verkligen var fallet. Frågorna skulle ju ändå finnas där om vi inte gjorde denna resa. Sagt och gjort på fredag morgon fanns vi på plats på Strömsholms djurklinik. Grimmen fick springa och gå fram och tillbaka. Såg bra ut och han var jätteduktigt och lyssnade jätte bra. Sedan var det dax för böjprov. Fungerade perfekt tills veterinären skulle böja i bogen. Hon provocerade max och i ytterläget skrek min lilla kille till. Då blev det en tur på röntgen. Röntgen visade som tidigare en diffus bild som kunde vara en lös benbit. Veterinären sa att antigen lät man det vara och riskerade att den ev benbiten skulle skada vävnaderna kring bogleden. Så det blev inget svårt val trots den stora kostnaden för en operation. Visst har man ju en försäkring men den täcker långt ifrån allt. Två djursjukvårdare tog med sig min sovandes lilla kille. Fy så hemskt det var att lämna honom. Finns ju fortfarande med mig att Grimmens bror inte klarade narkosen. Det var det sista jag sa till veterinären också. Hon lovade att ta ordentligt hand om honom. Blev en lång väntan. Tänk att några timmar kan kännas som en evighet. Tillslut fick vi träffa våran älskade lilla randiga. Såg honom på långt håll komma steppande i korridoren . När han såg mig blev han ännu gladare men slappnade fort av när jag satte mig på golvet. Fick sedan prata med Lennart som opererat honom. Det var även han som opererade Grim förra vändan. Han var positivt överraskad över hur fin OCD såg ut. Han hade inte trott att resultatet skulle bli så bra. Men självklart fanns det ju ett MEN. Inte kunde väl vi ha tur! Det inre ligamentet hade nästan lossnat. Trolig orsak är den kraftiga inflammationen som blev i samband med OCDn.  Inflammationen skulle ha försvagat ligamentet. Sedan behövdes det inte så mycket yttre kraft för att ligamentet nästan skulle ha lossnat från sitt fäste. Ligamentet går inte att sy tillbaka eftersom fästet sitter på benet. Istället har man krympt ledhålan och sedan ska det förhoppningsvis fyllas med brosk. Därför är det viktigt att Grim inte äter smärtstillande mer än fyra dagar. Detta eftersom medicinen motverkar broskbildning. Grim ska nu vila i tre veckor och därefter får han börja  med träning med vattenbandet. Grim behöver inte vara i bur utan får vistas fritt men han får inte hoppa och studsa. Blev ju inte riktigt lika hemskt som förra gången men det känns lite tungt i allafall. Mn nu är det bara att bryta ihop och kämpa på. Vi har ju klarat oss genom värre saker. Det blev ingen billig resa detta. Notan för dagen inklusive resa blev dryga 10 000 kr. Det är ju tur att man är kommunanställd………..eller hur var det nu. Men det är också bara att glömma och gå vidare, för vilken gång i ordningen vet jag inte……………..