Nu ska jag strax börja packa för min och Maries resa till Uppsala imorgon. Då är det träning i dagarna två med våra fyrbeningar. Ska bli så kul att få komma vidare i sin träning mot slutmålet: vårdhund. Hallå Uppsala here we come! 
Grimmens vän och förhoppningsvis blivande kollega Ronja. Här tillsammans med Marie och en av våra underbara gäster.
Jag älskar mitt jobb!!! 
Får ofta frågan om jag har färgat håret på mina barn. Svaret är nej och åter nej! Skulle aldrig komma på tanken att färga håret på en treåring. Jag gruvar mig för den dagen då Moa vill färga håret. Jag njuter av varje dag som hon har kvar sin naturliga hårfärg. 
Idag är det hela 37 år sedan som jag föddes. Tänk att jag har hunnit med att bli så många år. Men för mig är åldern bara en siffra. Har ingen åldersnoja alls! Varför ska man ha det? Det är i alla fall inget man kan göra åt. För min del slutade jag hålla koll på min ålder när jag fyllde 25. Nu går åren och det är helt ok för mig. Varje ålder har sin charm.
På jobbet har jag fått en hel del gratulationer. Den som var allra bäst var när jag kom till en avdelning och då hör man: nu kommer hon! Sedan stämmer sköterskan, tre undersköterskor samt en boende som är 100 år upp i skönsång. Så roligt och uppskattat! Jag har världens roligaste jobb och jag träffar så många härliga människor. 
När jag kom hem väntade en stor bukett med tulpaner som min mamma hade skickat. Jag bara älskar tulpaner! Min lilla familj ordnade med god middag och supergod tårta. Synd att man blir mätt så fort. Medan dom pysslade med det så zumbade jag. Ovanligt…….inte!
Har även hunnit med ett träningspass med grabbarna. Blev inomhusträning idag eftersom det blåser småspik ute. 
I födelsedagspresent av familjen så fick jag Wii Zumba, Hurra! Tyvärr får jag vänta in i mars tills jag får det eftersom spelet kommer först då. Men den som väntar på något gott heter det ju!
Nu ska jag njuta av resten av min födelsedag! Tackar och bockar för alla fina gratulationer!
Trots att det är härliga dagar med massor av snö, massor av minusgrader och en blå himmel med strålande sol så längtar jag till våren. Det är så mycket enklare när man ska ut och träna med grabbarna. Enda vårkänslan man får är att det är ljust när man åker hem från jobbet. Men jag och grabbarna trotsar Kung vinter och klär på oss så vi ser ut som eskimåer. Fungerar att träna korta stunder för att vi inte ska frysa oss sönder och samman. Men det fungerar att träna trots kylan. Tåliga norrlänningar!
Ikväll blev det en hel del träning med hundmöten. Hade turen att träffa Nina och Wille. Perfekt störning! Med Grimmen blev det hämta övningar och kontaktträning. Bore fick träna linförighet medan jag sparkade en leksak. Oj så svårt han hade att koncentrera sig på uppgiften. Men klarade några meter i alla fall. Jag har så duktiga killar! Nu sitter vi i soffan och slappar och jag knapprar på datorn. Hoppas ni får en trevlig kväll! Over och out!
Nyss hemkommen från en tur med grabbarna runt Nattviken. Termometern visade på härliga 27 grader och då tyvärr med ett minustecken framför. Men vi klädde på oss och trampade ut i solskenet. Grimmen fick dubbla täcken eftersom både han och jag är den frusna typen. Våran isbjörn han bryr sig inte om kylan, men han fick inte gå ut utan täcke för sin matte. Jag lovar att det var inte speciellt många vi mötte på våran friska morgonpromenad. Härligt men ack så kallt! 
Ni som följer bloggen vet att jag och Marie med våra stjärnor Sonja och Ådi (artistnamn), intog Eskilstuna och vårdhundkursen under några hektiska dagar. Jag var lite skeptisk eftersom Grimmen vilat i hela tre veckor. Men jag är ju en tjej som gärna utmanar så självklart fick den lilla randiga följa med. På torsdagen träffade vi folket från Eskilstuna som redan är igång och jobbar med vårdhund. Så kul att höra om deras framgångar med hund i vården. Tyvärr var inte arbetsterapeuten med så jag fick inte svar på mina frågor men jag ska ringa henne och pumpa henne på så mycket information som jag bara kan. Grimmen skötte sig väldigt bra trots enormt spring i benen. Jag vet att jag kommer få lägga nästan allt krut på att träna på att han ska vara lugn med andra. Att träna in alla moment känns inte speciellt svårt. Snart ska jag och Marie ner och träna för en toppentränare i Uppsala. Ska bli så roligt att få träna med en som vet vad som krävs för en blivande vårdhund. Hon ska få hjälpa mig att lägga upp en träningsplan. Det märktes väldigt väl att min lilla kille hade mycket spring i kroppen för koncentrationen satt lite långt inne men skam den som ger sig. Gäller bara att hitta rätt belöning. Helgen var toppen och full med nya erfarenheter och saker att träna vidare på. Vi ska räkna på hur mycket som jag och Marie kan jobba med projektet. Ska bli så roligt när vi kan köra i skarpt läge men än så länge praktiserar vi på ett av ”mina” boenden. Som det ser ut nu ska personalen på boendet få utbildning i början av september och därefter kan vi förhoppningsvis bara tuta och köra. Men innan är det mycket jobb med att göra en projektplan, rutiner och riktlinjer och en massa möten med styrgrupp och övriga. Mycket jobb men ack så roligt!
Jag längtar till våren då man kan börja köra viltspår igen!!!!!
Kommenterat