Annelie

Vilken härlig dag vi har haft. Tråkigt att man jobbar men det går ju att bada även på kvällstid. Packade in alla barnen, tvåbenta och fyrbenta, och drog till Bondsjön. Blev en härlig stund! Nu vankas det hemmagjorda hamburgare ala Erik. Livskvalite’ när det är som bäst! :-)

image

image

image

Sitter i bilen påväg hem. Har varit i Boden och firat Eriks föräldrars 50 åriga bröllopsdag. Det är något att skryta över. :-) Har även hunnit med att umgås med övriga släktingar. Tänk vad mycket vi hunnit med på en liten helg. Underbart är kort! ;-)

image

Ida var på 6års-kontroll häromdagen. På agendan stod bla en vaccinationsspruts. Bvc-sköterskan förklarade för Ida hur det skulle gå till. Ida satt alldeles stilla. När det var klart fick Ida ge sina kompisar, kissen och hästen en spruta. Så bra! När allt var klart sa Ida till mig: Tror du mormor är stolt över mig nu? :-)

image

Nu är vi på plats i vårat nya hem. Härlig känsla men ack så mycket kraft det tar. Känns som om det är dolda kameran. Vi packar upp och packar upp men det tar aldrig slut. Men det känns en härlig känsla i magen att det kommer att bli toppen. En annan gigantisk fördel är att jag inte behöver ta grabbarna i bilen för att komma till skogen. Vi bor ett stenkast från ett underbart strövområdet. Men vi bor även centralt så att det är nära till allt. Kan det bli bättre? :biggrin:

Nu börjar det närma sig att vi får flytta in i vårat nya fina hus. Men det finns även en baksida. Kartonger och kartonger och åter kartonger. Känns som om vårt hem är en labyrint av kartonger. För att inte tala om hur mycket jag har rensat.  Börjar bli otroligt less nu. Men jag lever på hoppet och skulle vilja säga bibidi babedi bo och vi är inflyttade och klara. Önsketänkande på hög nivå!  :biggrin:

kartong

Hittade detta på nätet:

Hur förklarar vi för våra barn och barnbarn vad mobbning är?

Här är hur en lärare i New York gjorde det för sin klass.

Hon bad dem att göra följande övning: Barnen skulle ta varsitt pappersark. Sedan blev de tillsagda att skrynkla ihop det stampa och slå på det och men utan att riva det. Så bad hon barnen vika bladet, titta på hur smutsigt, fyllt med märken och ärr arket var. Så ombads barnen att …säga förlåt till pappersarket. Fast de hade bett om ursäkt och att de hade försökt att släta ut det, var det fortfarande skrynkligt. ”Dessa märken kommer aldrig att försvinna, oavsett hur mycket du försöker ta bort dem. Detta motsvarar vad en mobbare gör mot andra. Även om du säger förlåt efteråt, kommer ärren aldrig försvinna.”

Barnens ansiktsuttryck sade att budskapet hade önskad effekt.

(Källa okänd)

Hur bra skrivet som helst!