I Grimmens värld har han nog aldrig aldrig haft OCD. Han rusar runt som en galning. Lever livet fullt ut! 
Fullt ös, totalt medvetslös! 
Började morgonen med en härlig promenad med grabbarna på Vårdkasen. Eftersom förkylningen inte vill lämna kroppen blev det ”bara” slalombacken istället för teknikbacken. Grabbarna rusade runt som galningar och jag strosade fram i sakta mak. Joo, jag kan det……ibland! 
Så härligt nu på hösten med alla vackra färger och frisk luft. En bra start på dagen alltså! Trevlig helg allihopa! 
Härlig morgonpromenad, eller rättare sagt morgonrusning.
Skogen är full av pinnar av olika slag. Ändå ska man ha samma pinne.?!
Ikväll begav sig jag och grabbarna för lite träning på SSRKs öppna träning. Tyckte inte att forumet passar för Gimmsen eftersom det är FÖR mycket störning. Så därför for jag dit lite tidigare och tränade med den lilla randiga. Det blev en hel del störning iallafall eftersom det var fler ekipages som kom tidigare. Men han skötte sig riktigt bra. Sedan var det dax för den stora vita. Från början trodde jag att jag fått med mig fel hund. Han var helt snurrig men efter några minuter samlade han ihop sig och blev sitt vanliga jag. Superduktig! Så nu har jag trötta men nöjda hundar och jag själv är väääldigt nöjd!
När andra snusar och sover som bäst beger vi oss ut i skogen. Vi= jag, mina grabbar, Marie och hennes Ronja. Regnet har öst ner under natten och det blåser friskt. Men vad gör väl det när det vankas hundträning. Finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Gimmen fick börja. Metodiskt tog han sig igenom första delen på spåret. Klarade bloduppehållen galant. Nästan så att han spårade bäst där. Sedan tog nog krämen slut och han böjrade irra lite. Men jag är väldigt nöjd med min lilla randiga kille.
När Ronja hade avklarat sitt spår, som hon klarade galant var det dax för Bore, fullt ös, totalt medvetslös. Gissa om det var en kille som gick på klospetsarna. Han plöjde fram i skogen som en jordfräs. Vad spelar det för roll att det var glashalt på stenhällan och skrevor överallt. Bore skulle ju fram! Till nästa gång ska vi koppla ihop två spår så att han får jobba under en längre tid. Han är som en maskin min stora vita!
Världens finaste Bore!
När vi kom tillbaka till bilarna öppnade sig himlen och regnet öste ner. Ibland ska man ha tur!
Själv har jag och min kompis Marie sågat älgskånkar. Ingenting konstigt alls för två hundnördar som vi. Lördagskvällen tillbringade vi att lägga viltspår till våra fyrfota vänner som ska tas imorgonbitti. Heller inget ovanligt för hundnördar. Grabbarna fick följa med och vänta i bilen när spåren lades ut. Gissa om dom var taggade till tänderna och deras blickar var betalbara när dom insåg att det inte skulle bli något spårande idag. Men jag for upp till vårdkasen och gick upp för teknikbacken så att dom fick springa av sig ordentligt. Lite plåster på såren iallafall. Men i morgon ska dom få jobba. När jag kom hem hade grannen kommit och lämnat några älgben till, så nu får vi såga igen. Perfekt med älgjakt, då blir det många skånkar till grabbarnas spår. 
Ronja är helt klart intresserad vad som döljer sig i påsen.
Peppar, peppar men det verkar som om vä bogen håller. Grimmen har lekt en hel del tuffa lekar med Bore utan att bli halt. Var även ute i skogen häromdagen och då flög han över ett nedfallet träd och glömde att fälla ut landningsstället. Han kanade på vä sida. Trodde mitt hjärta skulle stanna i kroppen. Tänket att nu är det kört! Men han reste sig bara upp och sprang vidare. Blev ingen hälta på kvällen heller. Som ni vet har jag fått blandade besked från Strömsholm om han ska opereras eller inte. Pratade med min veterinär här hemma när Grim var hos henne för att få sin vaccination. Då sa hon att OCD kan stanna upp och inte bli mer. Så nu hoppas vi på det! Vill helst inte gå igenom detta en gång till om vi inte behöver. Så nu väntar vi bara på att få en tid för uppföljning och förhoppningsvis besked om att han inte behöver opereras. Håller tummarna! 
Kommenterat