Så var det dax igen. Ännu en mjölktand har lämnat Moas käftar. En överlycklig Moa ringde sin moster. Det är jätteviktigt för Moa. Moster och tänder verkar höra ihop. Självklart ville Ida också berätta för moster att hon tappat tänder. Självklart skulle gluggen även fotograferas!  :biggrin:

Så var dagen äntligen här. Den efterlängtade avslutningen och ett stundande sommarlov. Att solen bestämde sig för att lysa över alls om fanns på skolgården gjorde ju inte det hela sämre. Ida blev lite rastlös efter ca 15 min. Undra var hon fått den ådran ifrån? Kan inte förstå? Man blir alltid lite nostalgisk på avslutning. Väcker så många minnen till liv.  Vi avslutade med en härlig glass på stadens torg! :biggrin:

Idag har vattenmonstret eller hur var det nu vattenskräcken…..Nå väl, Gimmen har varit och trampat vatten. Äntligen börjar det släppa och min lilla kille verkar fatta galoppen. Han är fortfarande inte speciellt förtjust men han gör det för att jag vill det. Peppar peppar så har han gått riktigt bra på sin fot idag. Men man ska inte ropa hej förrän man kommit över bäcken. Vi kommer att åka ner till strömsholm på torsdag nästa vecka, så får vi se om det blir en operation eller inte. Lillkillen hinner trampa vatten en gång till innan vi far. Håll tummarna allt ni kan för att det här ska gå vägen! :smile:

Där jag jobbar har patienterna problem med trycksår på hälarna. Vi har haft blå ”tossar” som har placerats på pats fot. Har inte fungerat så bra så vi har varit på jakt efter bättre hjälpmedel. På hjälpmedelsmässan som jag och mina kollegor var på hittade vi ett nytt hälskydd. Jag tycker att man själv ska prova hjälpmedel som man förskriver. Hur ska man annars motivera sina patienter att använda sakerna? Så eftersom Erik är borta den här veckan kändes det som om det passade utmärkt att dela säng med detta hälskydd. Känns helt ok, men vi får väl se hur det känns när man ska sova. Inte speciellt sexigt, så jag vill inte utsätta min älskade sambo för en chock! :biggrin:

Jaha, när man tyckte att det äntligen började vända så kommer bakslaget. Gimmen är jättehalt! Jag tror jag blir galen!!!!!! På riktigt!  :w00t: Till veckan är det ju dax för operation. Om det nu blir av. Pratade med Strömsholm idag och dom vill att vi kommer vare sig han är halt eller inte. Om man inte opererar måste man ju kolla varför han inte blir bättre. Kan jag tala om: Det går inte att hålla honom i stillhet 24 timmar om dygnet. Det är ju ingen speciell raketvetenskap precis.  Jag är en sån person som gärna ställer in mig på allt från positivt till negativ. Mycket beror nog på att jag ska klara av ett negativt besked rent känslomässigt. Min sambo är den obotliga optimisten och stoppar nog huvudet i sanden och ignorerar allt som kan härledas till något negativt. Bra i och för sig men jag vet att om det är något negativt besked som måste tas så är det jag som får ta det.  Men nu får man väl hoppas att det bara är ett litet gupp i vägen och att Pimmsen går bättre imorgon! Livet är inte kul just nu!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!Vill bara lägga mig ner och ge upp! Jag vill att båda mina grabbar ska vara friska! När ska det bli min tur? :cwy:

Besökte stadens torg där det i helgen bjuds på marknad och tivoli. Marknade gick vi snabbt igenom. Barnen hade radarn inställd på tivolit. Tyvärr har jag med ålderns höst blivit såå känslig för allt som snurrar och gungar. Jag klarar inte ens av att sitta på en vanlig gunga utan att bli illamående. Såå tråkigt! Men Moa hittade olika kompisar att åka med och sedan var hon snäll och åkte med sin lillasyster också. Dagen avslutade vi med att köpa lite sockervadd eller som Ida sa: socker baba. :biggrin: