Gissa om jag blev förvånad när min lilla pralin kommer bärandes på ett fotografi av Bore. Fotot hade han hittat på byrån i sovrummet. Jag blev ännu mer förvånad när han lämnade fotot till mig helt utan märken. Skickligt, javisst! 
Man blir så trött av allt bärande. 
Erik har köpt en juicepress. Jag är alldeles för slö för att själv göra juice men jag dricker den mer än gärna. Så på helgerna dricker vi härlig nypressad juice. Men våran lilla Ida är precis som min syster. Hon avskyr fruktköttet i drickan. Trots att det går att ställa in pressen på att inte ta med fruktköttet så kommer det med lite grann. Så då är det bara att göra som min kära syster. Fram med tesilen och sila bort eländet. 
Eftersom Ida har haft lunginflammation så hoppade vi slalombacken och blev kvar hemma på gården. Superväder med sol och härliga grader. Jag och Ida tillverkade en traditionell snögubbe med snygg frisyr. Moa däremot ska ju alltid vara värst och konstnär som hon är gjorde hon en modell av våran lilla Pralin. Blev riktigt bra. Självklart ska man äta ute när vädret bjuder på sin finaste sida. Frej och Bore for runt i snön och busade för fulla muggar. Blev en härlig dag som man skulle vilja stoppa i burk och ta fram en grå dag. 
En glad konstnär i skapande anda. 
Fullt ös på grabbarna! 
Ida ordnar mun till snögubben. 
Kärlek!
Skapandet fortsätter.
Smakar alltid gott att äta ute.
Igår hade vi fint besök av Jenny och deras nya tillskott i familjen, Sessan. Frej blev jätteglad över sin nya kompis. Försökte ta kort på dessa yrväder men det var totalt omöjligt. Så jag bjuder er en lätt suddig bild.
Hände en kul grej på jobbet här om dagen. På en demensavdelning på boendet där vi jobbar med vårdhund bor en man med beteendestörning. Han blir ofta arg och tar då till knytnävarna. Jag gick fram till honom och frågade vad som skulle göra honom glad. Då sa han att en promenad med hunden skulle få honom på bra humör. Jag for naturligtvis hem och hämtade lilla praktikanten. (Ronja var ledig för dagen. ) Vi tog en promenad utomhus och sedan fick mannen sitta och klappa på Frej. Min lilla pralin är ett riktigt lyckopiller. Dom arga känslorna var borta och kvar var en glad och harmonisk man. Fler utbildade hundar i vården, tack!
När Frej har varit på praktik är han ofta väldigt trött och då hittar man honom bakom fåtöljen i vardagsrummet. Mitt lilla !
Jag har skippat gymmet och går nu på ryggkliniken och tränar på powerplate. Jag var otroligt skeptisk i början men man måste prova nya saker och ha ett öppet sinne. Dom första träningstillfällena tyckte jag var så där. Jag hör till dom som gärna får träningsvärk. Då vet man att man har kört hårt med sina muskler. Men på fjärde gången var det en av naprapaterna som hade hand om träningen. Hon har även jobbat som personlig tränare. Hon körde rent ut sagt skiten ur min lilla kropp. Nu har jag tränat ca i ett år och jag kan bara säga att powerplate is the shit. Hur effektivt som helst och går fort. Effektivt in i minsta detalj. Helt min melodi! Mer tid över till annat! 
Kommenterat